vinsan

Senaste inläggen

Av Sandra Danielsson - 20 oktober 2012 14:08

En liten rolig grej jag hittade på en humorsida :)

 

Vill du bli förälder?


Är det så här det är??


Vill du bli förälder? Testa följande först...


1. Kvinnor: För att förbereda dig för moderskapet - ta på dig en morgonrock och knyt fast en säck bönor på magen. Låt den sitta kvar i nio månader. Efter nio månader tar du ut tio procent av bönorna. Män: För att förbereda dig för faderskapet - gå till apoteket, töm innehållet i din plånbok på disken och uppmana personen i kassan att ta för sig. Fortsätt sedan till stormarknaden och ordna så att din lön kan betalas ut direkt till dess huvudkontor.


2. Ta reda på hur nätterna kommer att bli. Mellan fem och tio på kvällen går du runt i vardagsrummet med en blöt påse som väger mellan fyra och sex kilo. Klockan tio lägger du ner påsen, ställer klockan på midnatt och går och lägger dig. Gå upp klockan tolv på natten och gå runt I vardagsrummet med påsen till klockan ett. Ställ klockan på tre. Eftersom du inte kan somna om går du upp klockan två och tar något att dricka. Gå och lägg dig 02.45 gå upp när väckarklockan ringer klockan tre. Gå omkring och sjung i mörkret fram till klockan fyra på morgonen. Ställ klockan på 05.00 Gå upp. Laga frukost. Håll på med detta i fem år. Och se glad ut.


3. Gröp ur en melon och gör ett litet hål i sidan på den, ungefär en golfbolls storlek. Häng sedan melonen i ett snöre, fäst i taket och låt den svänga från sida till sida. Ta en sked uppblötta frukostflingor och försök sedan mata den svängande melonen samtidigt som du låtsas vara ett flygplan. Fortsätt tills hälften av flingorna är slut. Tippa ner resten i knät. Nu är du redo att mata en ettåring. Som förberedelse för lite större barn smetar du kaviar i soffan och sylt på gardinerna. Göm en fiskpinne bakom stereon och låt den ligga där ett par månader.


4. Att klä på småbarn är inte så lätt som det kan verka. Börja med att köpa en bläckfisk och en nätkasse. Försök lägga ner bläckfisken i nätkassen så att inga av armarna sticker ut. Tillåten tid för detta: hela morgonen.


5. Glöm sportbilen och köp en Volvo. Och tro inte att du kan ställa den fläckfri och glänsande på garageuppfarten. Familjebilar ser helt enkelt inte ut så. Köp en chokladglass och lägg den I handskfacket. Låt den ligga. Tryck in smågodis i bandspelaren. Smula sönder ett storpack chokladkex i baksätet. Dra en kratta längs bilens båda sidor.Så där. Perfekt!


6. Träna på att gå ut. Vänta utanför toaletten i en halvtimme. Gå ut genom ytterdörren. Gå in igen. Gå ut. Gå in igen. Gå ut och ta några steg på trädgårdsgången. Gå tillbaka. Gå nerför gången igen. Gå mycket, mycket långsamt på gatan i fem minuter. Stanna och inspektera noga varje cigarettfimp, tuggummi, smutsigt papper och död insekt längs vägen. Gå samma väg tillbaka. Skrik att du inte tänker vänta längre tills grannarna kommer ut och stirrar på dig. Nu är du redo att gå ut med ett litet barn.


7. Åk till stormarknaden med något som äger största möjliga likhet med ett förskolebarn - varför inte en fullvuxen get? Om du tänker skaffa fler än ett barn tar du med dig flera getter. Ordna ditt veckoinköp utan att förlora getterna ur sikte. Betala för allt som getterna äter eller förstör.


8. Lär dig namnen på alla figurerna i Teletubbies eller Power Rangers. När du upptäcker att du står i duschen och nynnar på signaturmelodin till Björnes magasin har du kvalificerat dig för att bli förälder.


9. Ett mycket gott råd är att upprepa allting du säger minst fem gånger.


10. Innan du slutligen bestämmer dig för att skaffa barn ska du söka upp ett par som redan är föräldrar och kritisera deras uppfostringsmetoder och brist på tålamod, och för att de låter sina barn löpa amok. Ge dem goda råd om hur barnens sovvanor, potträning, bordsskick och beteende i stort kan förbättras. Passa på att riktigt njuta - för sista gången i ditt liv sitter du inne med alla svaren.


   

Av Sandra Danielsson - 6 oktober 2012 20:37

Ja men se på sjutton jag lever visst. De här med blogga är inte min grej. Dels för att de är ganska oinspirerande att skriva när ingen läser och dels för att jag blir så motarbetad när jag försöker blogga. Ska jag försöka blogga via bärbara datorn så kan några av följande senarion ske:

1. Jag slår på datorn och som från ingenstans dyker den snart 2årige Bilar fantasten upp för slår man på datorn betyder det ju automatiskt att vi ska se på Bilar. Nu pratar vi alltså Disney Pixars Bilar.

 

Ni vet den där filmen om den stöddige röda racerbilen utan lysen som är så fruktansvärt egocentrisk och dryg ("Vet du vem du snackar med? Jag är Blixten McQueen  och helt saknar vänner men som sedan av misstag hamnar i den lilla staden som gud glömde och vips på mindre än en vecka så har han förvandlats till en omtänksam och generös bil som blivit vän med hela staden. Eller den andra filmen som handlar om hans lite mindre intellektuellt begåvade vän som lyckas bli indragen i en spionhärva och saves the day. Ja de flesta har väl sett någon av filmerna någon gång, jag har sett dessa filmer så många gånger nu att jag har tappat räkningen. Men av filmerna han har så är ju Bilar filmerna klart att föredra inget ont om Rorri racerbil eller Byggare Bob eller jo... Idag såg vi Byggare Bob och minst två av karaktärerna är så j-la korkade så de får Bärgaren i Bilar att framstå som ett geni dessutom har de så irriterande röster att de skär i huvudet när de pratar. Jaja men nu kom jag av mig åter till mina scenarion.

2. Jag startar datorn, startar internet och börjar skriva och då... dör datorn. Och jag startar om den för att den bara ska lägga av återigen och när jag har gjort det några gånger så svär jag över datorn innan jag överger den.

3. Samma scenario som ovan bara att förutom att datorn lägger av så går den inte att starta om för den vill köra någon sorts reparation den inte klarar av och så får man starta om den flera gånger innan den ger med sig och i värsta fall så lyckas den lägga av efter en stund iaf.

4. Jag försöker blogga via telefonen och inser att det inte går att lägga in bilder för att den inte har något minneskort så jag surar och skiter i att använda telefonen och beger mig till datorn (se scenario 1-3)

5. Jag försöker mig på telefonen iaf och inser att jag får klara mig utan bilder och då startar telefonen om flertalet gånger ist.

6. Peter har med sin arbetsdator alternativt så sitter han vid vår bärbara datorn och går metodiskt igenom Blocket i under vääääääldigt lång tid att man helt enkelt inte har en suck att ens skriva en fjuttig liten rad i en bortglömd blogg.

 

Ja så då under ni ju så klart (och med ni så menar jag så klart de 1-3 personer som återkommit flertalet gånger sedan mitt förra inlägg) hur jag lyckats denna gång. Svaret är enkelt, Peter har sin arbetsdator hemma över helgen, och han sitter inte vid Blocket för han är inte hemma :)


Jag hade nu när jag har avlagt min långa bortförklarande text tänkt skriva om liv och död. Nu slutade till och med 1-3 läsarna som antingen läst samma inlägg flera gånger eller bara varit in och kikat och blivit besviken dag ut och dag in att läsa för helt ärligt hur roligt ämne är liv och död. Inte så där jätteskoj kanske...  


Det jag menar är att jag har kommit till den åldern där allting handlar om liv och död. Vänner,bör nog skriva bekanta för med handen på hjärtat har jag inte så många nära vänner längre de försvann någonstans efter vägen. Vet inte men jag tror att de beror på att jag flyttat till världens ände och hit går det inte ta sig fram utan karta, kompass, en inhemsk guide och inte heller fungerar vanliga kommunikationsmedel härute, vi förlitar oss på djungeltrumma och de är det inte många betongbarn som kan spela tyvärr. Jaja vänner, bekanta, folk man vet vilka de är alla går de och blir gravida och som en motpol måste så klart någon annan lägga igen sina ögon. Så medan alla går med gravidmagar går jag på begravningar de senaste året har inte mindre än 3 släktingar till mig dött och 1 ingift släkting vad jag kan komma på så här på rak arm. Förra juli så var det hel livscykel som spelades upp i form av ett dop, ett bröllop och en begravning under en och samma vecka. Dock så var det en nära släkting till mig som dog så jag orkade faktiskt inte med bröllopet hur trevligt de än hade varit.


Låter ganska mörkt och trist och det är det ju på ett sätt, döden är ju aldrig rolig ändå är den ständigt närvarande och när ett ljus släcks så tänds ett nytt. Jag är glad att min mormor hann träffa min son även om det tyvärr inte blev så många gånger och jag kan säga att av alla runt mig så var han nog den som gav mig mest tröst när mormor dog för han förstod inte vad som hände, han beklagade ingen sorg han bara skrattade och fortsatte leva sitt liv.


Jag kommer ihåg när en nära släkting var liten så kom han hem till min mamma och pappa och då hade våra kaniner precis dött (de självdog 8-9 år gamla). Han tyckte vi kunde gräva upp dem och helt förfärad sa jag att nej de kan vi inte göra för de är ju döda. Då tittar han på mig med sina stora ögon och frågar mig "varför dör man?" Jag blev helt ställd. Vad svarar man på den frågan. Jag var väl kanske 18 år gammal och han 4 år eller något sånt och jag ville inte säga något som skulle bli fel så jag sa bara det att kaninerna var gamla och att när man blir gammal så dör man. Och han var nöjd med det svaret och frågade inget mer. Sedan gick det ett bra tag så fick mamma och pappa ta bort vår 14 år gamla collie. Så kom pojken hem till min mamma och pappa och då frågade han var hunden var. Då sa mamma att han hade dött. Då tittade pojken på min mamma och sa "när man blir gammal då dör man, för så är det."


Livets gång, födas, leva och dö. Ibland kanske vi borde stanna upp och njuta mer av nuet istället för att gå och längta tillbaka till det förgångna eller oroa oss för framtiden. Bara njuta av varandras sällskap och inte ta varandra för givna. Jag vet att jag är dålig på att leva i nuet men jag ska försöka bättra mig.


"Carpe diem quam minimum credula postero" (fånga dagen, lita ej på morgondagen).

Av Sandra Danielsson - 31 augusti 2012 12:16

Jag har länge gått runt och svurit över vågen som hela tiden visar helt andra siffror än vad jag tycker den ska visa.


 

När sedan, till råga på allt, folk börja insinuera att jag skulle vara gravid igen (vilket jag absolut inte är om de är någon som fortfarande undrar) så tänkte jag att nä nu får jag nog göra något åt saken. Så jag tänkte ja men de är många kilo jag behöver gå ner så jag börjar väl med en kickstarts diet så jag blir motiverad att fortsätta gå ner i vikt. Så jag gjorde som de flesta andra människor i min närhet någon gång gjort, jag köpte mig ett paket Allevo. Och varför undrar ni kanske nu? Ja jag borde ju egentligen veta bättre men desperat efter att se siffrorna minska på vågen tänkte jag att två veckor Allevo sedan kör vi igång på riktigt med nyttigare mat och träning.
  

Så glad i hågen över att jag äntligen gjort slag i saken så blandade jag i ordning min första shake. Lite hungrig var jag ju eftersom jag inte ätit något och detta skulle ju bli min frukost. Jag tar första klunken och grimaserar illa medan min 1,5 år gamla son står på golvet och tittar upp på mig och undrar vad sjutton jag håller på med. Ja tro mig vi var nog två om den tanken just då men skam den som ger sig de smakade vidrigt men vill man vara fin får man lida pin säger ju de lärda eller kanske de undernärda vad vet jag. Jag tog till knepet med att hålla för näsan och drack upp allt i ett svep vilket fick det att vända sig i magen och de var på vippen att alltihop kom upp igen men jag lyckades behålla den fruktansvärt äckliga drycken i magen. 


Sedan gick klockan och hungern låg fortfarande och gnagde inom mig för den som seriöst tror att man blir mätt på att dricka smaksatt vetemjöl med vatten är helt ute och cyklar.


 


Hungrig som en varg gick jag runt hemma och började sakta men säkert förvandlas till ett monster så jag tog en banan tänkte va fan en banan gör ju varken till eller från.Så blev det dags för nästa shake, och den var minst lika äcklig framförallt de där äckliga veteklumparna som blir kvar på slutet för att de inte blivit upplösta. En riktig höjdare.


Det gick de några timmar till och irritationen steg i kroppen för ja var fortfarande hungrig.

   

Så till slut gav jag upp, mina två veckors kickstarts diet med Allevo förvandlades till en halv dag innan jag kastade mig över ett gäng bullar jag hittade i frysen (vetemjöls diet som vetemjöls diet eller hur va de nu?) No offence till er som älskar Allevo men ska jag äta något med vetemjöl i föredrar jag kanelbullar.


Summa sumarum de finns inga bra genvägar och helt ärligt är jag nog hellre fet än äter vetemjöl uppblandat med vatten. Så jag har lagt mina viktproblem åt sidan, jag struntar helt enkelt i att ställa mig på vågen.

Hellre fet och mätt än smal och hungrig.

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2012
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se